Stil

Att skriva är en sak, att hitta sin egen unika stil är en annan. Stilen kan liknas vid en skribents stämma. Det är en medfödd talang som kan utvecklas, förfinas och breddas, men i grund och botten är din stil – din röst – en del av din unika personlighet. För att hitta den måste du skriva. Mycket. Korta stycken kan vi fejka. Vi kan låna någon annans röst eller låtsas vara någon vi inte är. Vi kan skriva i en viss genre eller på ett visst sätt (till en myndighet, i en artikel …). När texten blir längre texten blir det svårare att undvika sin egen stil. Därför behöver du skriva mycket för att finna den. Tro inte att du får syn på den bara för att du filar samma rader månader i sträck.

Man väljer inte sin röst, man har en. En skicklig baryton kanske kan sjunga några rader i tenorens register, men om det ska låta bra i längden måste han fördjupa och förfina sin egen naturliga stämma. Somliga skriver rakt på sak, lättillgängligt och flytande, andra skriver på djupet, inåtvänt och begrundande. Det ena är inte bättre eller sämre än det andra. Båda dessa röster kan sjunga underbart njutbara sånger likväl som de kan kraxa så det skär sig i öronen. En bra författare är en författare som hittat sin röst och jobbat med den, som breddat sitt register utan att tappa den egna tonen. Du kanske har en särskild talang för att skriva finstämda naturskildringar eller så visar det sig att du kan trollbinda en läsare med driv och tempo. Kanske har du en alldeles speciell förmåga att skapa värme, trivsel och identifikation i det du skriver. Eller så gör din unika språkkänsla att du kan experimentera med ord och meningsbyggnader på ett nytt och utmanande sätt.

Stil som begrepp för sättet att skriva användes första gången av Horatius (65 – 8 fkr) (Cassier, s. 11). Den kan specificeras som förhållandet mellan form, innehåll och effekt hos en text. Med form menas här yttre form, uttryck, språk, disposition och andra typer av framställningssätt. Effekten i detta sammanhang är textens funktion. Hur läsaren upplever texten.

Med den stilistiska utformningen kan budskapets verkan förstärkas genom att det förtydligas, och den kan också försköna texten och ge lust att läsa mer, som njutning och underhållning. Att arbeta med stil skulle vara svårt om alla reagerade olika på allting. Så är dock inte fallet för med en gemensam förförståelse reagerar en grupp människor någorlunda på samma sätt.

Stilen är alltså hur ett visst tankeinnehåll uttrycks för att nå en effekt, och det ämne som behandlar stilen kallas stilistik. Den ställer frågan: Hur framställs vad med vilken verkan? (Cassier, s. 16).

Några övergripande begrepp i den lätt förvirrade och intrasslade stilvärlden:

  • Stilkategori, Stilmönster – en samling av texter med liknande stil, med genomgående mönster, med kännetecken av en viss art, till exempel en genre (Cassier, s. 77) (Lagerholm, s. 34).
  • Stilart (genrestil, funktionsstil) – stilistikens genre, en stil förknippas via sin stilart med ett sätt att använda texter (Lagerholm, s. 37).
  • Stilmarkör (stilelement) – ett exempel på ett stilelement/en stilmarkör är allitteration (Cassier, s. 23) (Lagerholm, s. 31, 67 ff).
  • Stildrag– bildas via kombinerade stilmarkörer (täthet, fördelning, position, samt markörer i kombination) (Cassier, s. 23) (Lagerholm, s. 34).

Ytterligare några övergripande stilbegrepp i grafisk form

  • Stilnivå– graden av formalitet i språket (vardagligt, ålderdomligt, högtidligt) (Cassier, s. 102). Ordet ”bok” kan skrivas som ”boka” på dialekt (Lagerholm, s. 38).
  • Stilvalör– ett ords laddning av attityd (värde, styrka, precision, känslor, aktivitet, bruklighet, abstraktionsgrad, överförd betydelse och ord som förmedlar närhet respektive distans) (Cassier, s. 131).
  • Stilvärde – en värdering av stilnivå och/eller stilvalör (Lagerholm, s. 38).

Ett exempel på olika stilvalörer är att en talare kan presenteras med ord som föreläsare, lärare eller professor. Det är också skillnad på tidning och blaska, mage och kalaskula, snål och sparsam (Lagerholm, s. 95). Styrkan i ord (stilvalör) kan illustreras med ordparen trött och utmattad, dålig och usel. Många starka ord pekar på en engagerad författare men om de blir för många riskeras trovärdigheten. Precisionen hos orden som väljs kan påverka stilen, till exempel om läsaren får veta att ett däggdjur närmar sig läsaren eller om det är en tiger som kommer. Inlevelsen ökar med precisionen. Precisionen måste dock anpassas efter textens syfte. Alltför mycket precisering kan dölja budskapet (Lagerholm, s. 97-100). Ett sammansatt ord är alltid mer precist än sina delar. Uttryck helt utan precisering är en floskel och kan göra ett löjeväckande intryck.

När vi tuggat i oss lite stilbegrepp kan vi koppla dem till språket. Alla språkliga element som  meningar, satser, ord och morfem kan ha effekt på vilken stil som upplevs (Cssier, s. 76). Effekten ökar med språkdelens komplexitet.

Substantiv är den mest informationstunga ordklassen (Lagerholm, s. 107) och många substantiv kan karakterisera en text. När Tegner vill säga ”Bli lycklig och god” kommer det ut som ”Lägg dygdens ära till din lyckas lotter (Hallberg, s. 112). Två adjektiv blev fyra substantiv. Substantiv kan vara konkreta eller abstrakta, enkla eller sammansatta, med olika stilvalör och precision. De kan användas i en bildlig betydelse eller vara abstraherade från verb, som användning, och förändring. När det finns en hög andel substantiv sägs stilen vara nominal (>20-30 % beroende på genre) (Lagerholm, s. 107).

Många verb ger en verbal stil med talspråkskaraktär (Lagerholm, s. 109). Förutom frekvensen spelar även typen av verb roll för stilen. Presens eller preterium (imperfekt), aktiv  eller passiv form (de skriver romaner, romaner skrivs av dem), dynamiska verb (rinna, somna) eller statiska (vara, bo).

Många adjektiv kan överlasta och tynga ner en text (lagerholm, s. 115). Men kom till saken någon gång, tänker läsaren. Ett utelämnande av något släpper in läsaren i texten och ger denne en möjlighet att använda egna bilder. Adjektiven stänger till denna möjlighet.….

Troper och figurer

”En trop är ett uttryck, ett ord, eller en ordkombination där betydelsen förändras i förhållande till ett hypotetiskt, okonstlat normalspråk. De mest kända troperna är ironi, metafor och metonym.” (Cassier, s. 145)

”Figur betecknar en avvikelse från den normala sammaställningen av orden, exempelvis allitteration och anafor.” (Cassier, s. 145)

I Johannesson 1998 definieras trop som en vändning, det vill säga ”olika typer av uttryck som ersätter de ’normala’ eller ’naturliga’, till exempel metaforen.”. Figur är enligt samma bok ”när det vanliga och normala uttrycket för en företeelse byts ut mot ett mer konstfullt eller konstlat för att stegra intresset, framhäva vissa egenskaper, eller skapa större åskådlighet och känsloladdning”. Troperna handlar alltså mer om bildliga jämförelser, vilket figurerna inte gör. (Lagerholm, s. 155)

”Liljestrand (1993) väljer att skilja mellan bildmässiga, upprepande, kontrasterande, hänvisande och dramatiska stilfigurer.” (Lagerholm, s. 155)

Det finns ingen accepterad definition av vad som är en figur och en trop enligt Lagerholm (s. 154) som duckar frågan och i stället talar om stilfigurer. En stilfigur är det sammanfattande namnet för på stilmarkörer som innehåller troper och figurer. När en stilfigur används på ett felaktigt sätt, kanske bara av misstag kallas det på latin för vitrium (synd).

Här följer en avkortad lista:

Aforism – tillspetsad formulering med ofta starkt generaliserande och underhållande innehåll

Allegori – Konsekvent överföring av ett tema till en förklädd form.

Allitteration – Upprepning av samma konsonant följd av vokal eller konsonantförbindelse i början av betonade ord som börjar på vokal.

Allusion – Anspelning på händelser, personer och kända retoriska och litterära formuleringar. Kräver förförståelse hos läsaren. ”Han var skakad men inte rörd.”.

Anafor – Upprepning av samma inledningsord i några på varandra följande satser.

Anaklout – en ogrammatisk, osammanhängande konstruktion, vanlig i oreflekterat språk.

Anesis – Ett uppmjukande tillägg som tar udden av en kritisk anmärkning

Assonans (inrim) – Ljudlikheter inne i ord; ”Jag ville jag vore i Indialand” / Fröding.

Besjälning – något konkret och icke-mänskligt ges mänskliga egenskaper (Lagerholm, s. 159). Om det är något abstrakt som förmänskligas är termen personifikation.

Epifor – flera satser eller meningar efter varandra avslutas med samma ord.

Erlebte rede (svävande framställning) – mellanform mellan relation och anföring.

Eufemism – förskönande omskrivning; ”Vi ska alla den vägen vandra”.

Hopning – upprepning av minst tre ord eller uttryck.

Hyperbol – överdrift.

Hyperonymi – överordnat begrepp.

Hyponymi – underordnat begrepp.

Ironi – man skriver ett och menar något annat.

Katakres – misslyckad metafor.

Litotes – underdrift.

Metafor – överföring. I en stelnad metafor som lägga på is ser vi inte längre det bildmässiga. För att vara intressant för stilen måste metaforen ge läsaren en bild. (Lagerholm, s. 157).

Metonomy – användning ett annat ord eller uttryck i stället för den egentliga beteckningen. Inte en bildlig överföring. Det kan vara en del som står för helheten eller att helheten står för en del (Synekdoke).

Oxymoron – kombination av två varandra motsägande ordled. ”Talande tystnad”.

Paradox – upphäver innebörden i det ena av de två ingående leden.

Parallellism – föreställning upprepas och varieras i flera på varandra följande led med likformig språklig byggnad (Hallberg, s. 121).

Sarkasm – giftig elakhet, inte sällan ironisk.

Satir – elegant och roande pastisch eller parafras av original.

Stegring – ökning av intensitetsgrad.

Synekdote – medförståelse, ett är som något annat.

Synestesi – förnimmelser från två olika sinnesorgan kopplas.

Synonymi (synonym) –stilfigur ersättning av ett redan nämnt ord, med samma betydelse eller ett relativt liktydigt.

Totum prop parte – helhet som står för en del

Upprepning  –  Upprepning –  Upprepning

Analys av stil med exempel

Den grundläggande frågan är vad syftet är med analysen.

För att ytterligare precisera analysen är det bara det ”som har skapat en stilistisk egenskap, en effekt, som är intressant att utreda, annars blir det en rent språklig beskrivning.” (Lagerholm, s. 233).

Vad utmärker en bra stilanalys (Lagerholm, s. 237)?

  • Korrekt
  • Allsidig
  • Förklarande – funktioner hos stilmarkörer ska förklaras
  • Bekräftande – de stildrag som hittas ska relateras till stilmarkörer i texten
  • Anpassad till materialet
  • Öppen för intuition, känsla och kreativitet
  • Illustrerande – exemplifiering från texten
  • Organiserad

Följande förslag till sekvens för att bygga en stilanalys är en reducerad kombination av förslagen av Cassier ( s. 187-212) och Lagerholm (s. 239-244):

  • Presentation– allmänt om materialet. Diskussion av genre.
  • Pragmatik och Kontext – sändarens syfte? Sändarens roll? Sändarens förhållande till ämnet? Plats och tid? Mottagarens roll och mål? Relation till sändaren?Ämne? Tema? Motiv? Intertextualitet? Berör texten? Agiterande text? Uppnår texten sitt syfte? Vem tjänar på om den gör det?
  • Fonetisk-fonologisk-grafematisk nivå – egenheter i ljud eller stavning? Rim? Allitteration? Något speciellt med skiljetecken och typografi?
  • Morfologi – egenheter i stavning, böjning och ordbildande? Används ska eller skall? Tar eller tager?
  • Ord – avviker ordvalet på något sätt? Kontextbundna ord? Värderande ord? Orden styrka, precision, konkretisering, sammansättningar? Facktermer? Låneord? Nybildade ord?
  • Ordklasser – nominal eller verbal text? Är adjektiven nödvändiga?
  • Syntax – meningslängd? Många meningsfragment? Typ av språkhandlingar? Hantering av fundamentet? Hantering av bisatser? Ellipser? Precision? Komplexitet? Koncentration?
  • Komposition och textbindning – typ av disposition? Vems perspektiv? Kompositionseffekter som inledning som står ut, stegring eller kontraster? Satskopplingar? Konnektiver? Inferenser?
  • Stilelement och Stilfigurer – typer som används? Nyskapande? Täthet, position och kombinationer av troper och figurer? Effekter av dessa? Stilaxlar?
  • Semantik och lexikon – abstraktionsgrad/konkretiseringsgrad hos texten? Ordval i förhållande till stilnivå och stilvalör?
  • Sammanfattande stilbeskrivning – systematisk genomgång av analysens resultat. Presenterad utifrån analysens mål och det som uppfattas som viktigt i analysresultaten. Ett visst mått av subjektivitet är oundvikligt. Välj ut det viktigaste, sammanfatta och formulera slutsatserna i en stilbeskrivning.

Cassier varnar för arbetsmängden en fullständig stilanalys innebär. Den är möjlig att göra på en tjock roman men det kommer att ta sin tid:

”Att analysera en roman i tre delar är mindre lämpligt om du inte söker efter ett livsverk att fullborda.” (Cassier, s. 187)

Cassier varnar för arbetsmängden en fullständig stilanalys innebär. Den är möjlig att göra på en tjock roman men det kommer att ta sin tid:

”Att analysera en roman i tre delar är mindre lämpligt om du inte söker efter ett livsverk att fullborda.” (Cassier, s. 187)

Exempel på stilanalys

Här följer ett exempel på en stilanalys enligt mallen i föregående avsnitt. Texten är hämtad från romanen ”Huset” av Håkan Gulliksson.

[1] Planlösningen av huset som är till salu är en kopia av Pers eget, bara spegelvänt. En stor skillnad är att köket, korridoren och det större badrummet är helt nyrenoverade. Nya ekluckor, nykaklat, glänsande krom och blänkande svarta ytor. Effektfullt, speciellt jämfört med Pers hus som till större delen är i ett slitet originalskick med mer patina än färg på många ställen.

[5] Antalet sensorer som ingick i grannhuset för drygt fyra miljoner nämndes inte.

Tanken på sensorerna väckte sorgen och Per började gråta igen. Han hade trott att han snabbt skulle komma över husets död, men den satt fortfarande som en stor tagg långt in i hjärtat. Han hade pratat igenom vad som hände med Filip och Emma som också var ledsna, men de hade så mycket annat som snurrade, Kalle, Py, datorspel, utmaningar i skolan och en massa annat. De tänkte inte så mycket. Det gjorde Per.

[11] Han hade försökt att glömma och hade inte öppnat dörren till vare sig skrubben eller arbetsrummet efter det att raderingspatrullen lämnat huset.

Det blev inte bättre av att han skämdes så för att han inte stått upp för huset. Hur kunde han förneka att han hade en personlig relation med det? Tre gånger förnekade han huset. Han tyckte att han gjorde rätt då, men det var en klen ursäkt för att han vägrat kännas vid sin bäste och käraste vän.

 […]

[16] Per tänkte på vad som hände den där kvällen när raderingspatrullen installerade om operativsystemet.

Varför hade inte huset stoppat installationen?

Det verkade som om den gick helt utan besvär.

[20] Varför kämpade inte huset emot? Var det som de hade tillsammans inget värt för huset? Var det bara Per som hade känt gemenskapen och livsglädjen när de var tillsammans? Var huset ett asocialt monster?

Per visste om minst ett halvdussin olika sätt som huset kunde ha hindrat eller begränsat installationen men när han var inne och undersökte systemet så såg han inga som helst tecken på något sådant.

 [26] Inga filer hade raderats av patrullen som enligt ordern bara hade stoppat en enda process förutom de som var kopplade till operativet. Enligt rapporten Per fått hade den stoppade processen dragit en del processorkraft, kanske fem procent och lika mycket av minnet.

Men, enligt Pers beräkningar borde huset ha använt minst tio gånger så mycket.

[30] Det var som om huset redan hade raderat sig själv.

Eller flyttat sig själv?

Han gick in i skrubben och startade upp de gamla datorer som stod där. Ingenting.

[33] Han gick vidare in till arbetsrummet och startade igång farmors tio år gamla laptop.

Presentation

– allmänt om materialet. Analysens mål. Diskussion av stilart (genre). Abstraktionsgrad/ konkretiseringsgrad hos texten? Ordval i förhållande till stilnivå och stilvalör?

Utdraget är från en roman om ett smart hus och vi får följa husägaren Per efter att husets operativsystem och data har raderats.

Målet med analysen är att ge ett exempel på en stilanalys som så utförligt och precist som möjligt beskriva författarens stil.

Stildrag: Berättande text

Stilart / genre: Skönlitterär prosa, Science Fiction.

Stilnivå: Vardagligt språk.

Pragmatik och Kontext

– Sändarens syfte? Sändarens roll? Sändarens förhållande till ämnet? Plats och tid? Mottagarens roll och mål? Relation till sändaren? Ämne? Tema? Motiv? Intertextualitet? Berör texten? Agiterande text? Uppnår texten sitt syfte? Vem tjänar på om den gör det?

Platsen där handlingen utspeler sig är i en av huvudkaraktärerna, huset.

Tidsmässigt verkar berättelsen befinna sig i en nära framtid där ett smart hus har många sensorer.

Det finns en (intertextuell) koppling till Nya Testamentet. Per (Petrus) förnekar huset tre gånger. Huset raderas ut men gör inget motstånd. Per sörjer och grämer sig. Uppstår huset igen?

Per sörjer, gråter och grubblar. Även barnen är ledsna.

Fonetisk-fonologisk-grafematisk nivå

– egenheter i ljud eller stavning? Rim? Något speciellt med skiljetecken eller typografi?

På rad 5 anas en allitteration: ”Tanken på sensorerna väckte sorgen”.

Morfologi

– egenheter i stavning, böjning och ordbildande? Används ska eller skall? Tar eller tager?

Ord

– avviker ordvalet på något sätt? Kontextbundna ord? Värderande ord? Ordens styrka, precision, konkretisering, sammansättningar? Facktermer? Låneord? Nybildade ord?

Texten innehåller en hel det datortermer; sensorer, installation, systemet, filer, operativet, processorkraft, minnet, raderat, och laptop.

Precision: Laptop används i stället för dator, lite modernare även om dn är 10 år gammal.

Starkt ordval: Asocialt monster

Meningar

– Satsförkortningar, antalet bisatser, eventuella inskjutna satser påverkar hur vi uppfattar texten. Både dess läsbarhet och stil.

Kvantitativ analys

Med det som vi hittills modellerat kan vi systematiskt undersöka uppbyggnaden av texten ord, meningar enligt figuren och modellen ovan.

Ett verktyg är Lix- analys https://www.lix.se/ som ger några indikationer om författarens språk,

Antal ord med fler än 6 tecken (L)
Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M)
Andel långa ord (Lo = L / O * 100)

Läsbarhetsindex, ett sifferväde

< 30               Mycket lättläst, barnböcker

30 – 40           Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar

40 – 50           Medelsvår, normal tidningstext

50 – 60           Svår, normalt värde för officiella texter

> 60               Mycket svår, byråkratsvenska

Ordvariation

Type/token ratio (TTR):
Ordvariationsindexa (OVIX):
Ordvariationsratiob (OVR):

De index som LIX använder sig av definieras så här:

  • TTR: Innebär antalet unika ord; alltså om man ser till frekvensordlistan och ser vilka ord som bara använts en gång. Talet är procentuellt och visar på hur många procent av textens ord är olika.
  • Ordvariationsindexa (OVIX); Räknas ut genom att dela antalet unika ord med resultatet av 2 minus antalet ord delat med antalet unika ord: log(tokens) / log(2-(log(types) / log(tokens) vilket tar bättre hänsyn till textens längd än TTR.
  • Ordvariationsratiob (OVR); Räknas ut genom att dela antalet ord med antalet unika ord: log(types)/log(tokens) och är enklare att läsa ut än OVIX samt bättre än TTR i avseende på längd.

Om vi lägger in textexemplet ovan i lix-verktyget får vi ut följande information:

Antal meningar (M): 31
Antal ord (O): 431
Enligt www.ordraknare.se

Nyckelordsanalys:

huset             11 (2.6 %)
per                6 (1.4 %)
mycket          4 (0.9 %)
enligt             3 (0.7 %)
in                   3 (0.7 %)
bara              3 (0.7 %)
gick               3 (0.7 %)
pers               3 (0.7 %)
startade        2 (0.5 %)
inga               2 (0.5 %)

Enligt www.lix.se fås:

Frekvensordlista

som               17
han               16
hade              13
och                12
huset             11
det                 10
att                 9
var                9
en                  8
inte                7
de                  6
per                6

Enligt www.lix.se fås också:

Antal ord med fler än 6 tecken (L): 79
Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 13,9
Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 18,33
Läsbarhetsindex 32; ”Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar.

Ordvariation

Type/token ratio (TTR): 54,06 %
Ordvariationsindexa (OVIX): 62,81
Ordvariationsratiob (OVR): 89,86 %

Fyren av Virginia Wolf

För att få en referens kan jämföras med ett stycke ur Mot Fyren av Virginia Wolf:

Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 27,18  (13.9 föregående exempel)
Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 21,57 (18.33 föregående exempel)
Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo): 49; på gränsen till svår, normalt värde för officiella texter

Ordvariation

Type/token ratio (TTR) 54,68 % (54,06 % i föregående exempel)
Ordvariationsindexa (OVIX) 70,87 (62,81 i föregående exempel)
Ordvariationsratiob (OVR) 90,56 (89,86 % i föregående exempel)

Uppenbarligen är Virginia Woolfs text svårare att läsa, har fler långa ord, och framför allt längre meningar (dubbelt så långa).

Tröst av Alice Munro

För att få en ytterligare en referens analyseras ett stycke ur novellen Tröst av Alice Munro:

Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 12,12 (13.9 i första exemplet)
Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 17,23 (18.33 i första exemplet)
Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo): 29 (32 i första exemplet)

Ordvariation

Type/token ratio (TTR) 25,44 %
Ordvariationsindexa (OVIX) 67,89 (62,8 i första exemplet)
Ordvariationsratiob (OVR) 85,3 % (89,86 i första exemplet)

Alice Munros text ger liknande siffror som det första exemplet. Något lättare att läsa, kortare meningar och ord, beroende på index är varaiationrikedom i ordvalet något större eller mindre (mycket längre text).

m de hade tillsammans inget värt för huset? Var det bara Per som hade känt gemenskapen och livsglädjen när de var tillsammans? Var huset ett asocialt monster?

Per visste om minst ett halvdussin olika sätt som huset kunde ha hindrat eller begränsat installationen men när han var inne och undersökte systemet så såg han inga som helst tecken på något sådant.

[26] Inga filer hade raderats av patrullen som enligt ordern bara hade stoppat en enda process förutom de som var kopplade till operativet. Enligt rapporten Per fått hade den stoppade processen dragit en del processorkraft, kanske fem procent och lika mycket av minnet.

Sammanfattning av LIX-analys

Om vi delar upp utdraget ovan i två delar ser vi att de skiljer sig åt:

Del 1 (fram till […]):

Antal meningar (M): 15

Antal ord (O): 230

Antal ord med fler än 6 tecken (L): 37

Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 15,33

Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 16,09

Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo): 31

Ordvariation:

Type/token ratio (TTR)      63,48 %

Ordvariationsindexa (OVIX)                  67,75

Ordvariationsratiob (OVR)                     91,64 %

 

Del 2:

Antal meningar (M): 16

Antal ord (O): 200

Antal ord med fler än 6 tecken (L): 42

Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 12,5

Andel långa ord (Lo = L / O * 100):         21

Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo):           34

Ordvariation:

Type/token ratio (TTR)                            60,5 %

Ordvariationsindexa (OVIX)                  58,47

Ordvariationsratiob (OVR)                     90,52 %

Ordklasser

– nominal eller verbal text? Är adjektiven nödvändiga?

84 substantiv  19,7 %
68 verb 15,8 %
28 pronomen 6,4 %

Proportionerna rimliga, lite åt lärobokshållet snarare än samtal enligt Lagerholm (s. 448-451). Däremot är procenttalen lite låga. Räknefel? Borde några ord inte räknas?

Första halvan av texten innehåller 23 adjektiv, andra halvan 5 stycken. Dialog och kortare rader förklarar en del av skillnaden men texten byter också karaktär från mer beskrivande till med handling.

Syntax

– meningslängd? Många meningsfragment? Typ av språkhandlingar? Hantering av fundamentet? Hantering av bisatser? Ellipser? Precision, komplexitet, koncentration?

Den genomsnittliga meningslängden är 13,9 ord vilket ger ett lättläst språk, i alla fall jämfört med Virginia Woolfs 27 ord per mening.

Texten består av två delar avskilda med […]. I del 2 är meningslängden kortare men den genomsnittliga ordlängden längre, och texten är totalt sett något mer svårläst enligt LIX-indexet. Ordvariationen är något lägre i del 2, vilket tyder på en högre grad av upprepning.

Det är en stor andel frågor i andra delen vilket förstärker känslan av ältande.

De flesta fundamenten är korta, bara några få ord, en högertung text som inte koncentrerar information. Medellängden på fundamentet är bara 2,6 ord.

Precision: Inredningen preciseras på rad 2-3.

Komplexitet: Texten är enkel.

Koncentration: Rad 13-16 upprepar på flera olika sätt att Per förnekat huset. Låg koncentration, men förmedlar en känsla av att förnekandet är något viktigt för Per och för berättelsen.

Komposition och textbindning

Vad är det för typ av disposition? Vems perspektiv? Kompositionseffekter som inledning som står ut, stegring eller kontraster? Satskopplingar? Konnektiver? Inferenser?

En allvetande berättare följer Per i tredje person första delen av texten. Den delen har snarast en rumsdisposition. I den andra delen för Per en dialog med sig själv (associativ disposition).

Båda delavsnitten är utdrag ur en roman och börja in media res, utan att inledningen står ut.

Stegring: På rad 32 och 33 sker en stegring när Per går från rum till rum och letar. ”Gick in i och startade upp” … ”gick vidare in till .. och startade igång””. Även rad 13 och 14 där Per ältar bygger på upprepning på olika sätt av sveket mot huset.

Upprepning / Stapling: rad 13-16.

Flashback: rad 16.

Kontrast: Ett exempel är i början av texten, rad 1 till 5, där huset som är till salu jämförs med Pers hus.

Val av konnektiver som signalerar det logiska sambandet mellan satser är oftast i form av enkla ord som men, och, som, och när.

Mellan rad 5 och 6 fungerar associationen till sensorer som en satskoppling. De har också en tematisk koppling till det intelligenta huset.

Inferenser: Mellan rad 30 och 31 görs en slutledning via en inferens som läsaren också måste göra. Bisatsen ”Eller flyttat sig själv” är separerad från huvudsatsen vilket skapar en fördröjning och betonar inferensen.

En annan variant av satskoppling och fördröjning finns på rad 10 där bisatsen ”Det gjorde Per” frigjorts och därmed betonats.

Stilaxlar

– dimensioner för kategorisering och beskrivning av texter.

Stilelement och Stilfigurer

– typer som används? Nyskapande? Täthet, position och kombinationer av troper och figurer? Effekter av dessa?

Rad 1: Allusion, ”Per” alluderar på ”Petrus”.

Rad 1: Asyndes, ”det är” saknas.

Rad 2-3: Ökad precision i beskrivningen av huset som är till salu.

Rad 7: Personifikation, ”husets död”.

Rad 7: Stelnad metafor, ”Tagg långt in i hjärtat”.

Rad 9: Stelnad metafor, ”Mycket annat som snurrade”.

Rad 13-16: Låg koncentration.

Rad 14: Asyndes, ”och” saknas.

Rad 20: Besjälning, ”Varför kämpade inte huset emot?”.

Rad 20-21: Asyndes när flera meningar inleds med ”Var”.

Rad 22: Starkt ordval, ”asocialt monster”.

Rad 33: Precisering, ”laptop”, hyponym till dator.

Sammanfattande stilbeskrivning

Systematisk genomgång av analysens resultat. Presenterad utifrån analysens mål och det som uppfattas som viktigt i analysresultaten. Ett visst mått av subjektivitet är oundvikligt. Välj ut det viktigaste, sammanfatta och formulera slutsatserna i en stilbeskrivning. Kommentera den upplevelse texten ger.

Texten ur Huset

Tanken på sensorerna väckte sorgen och Per började gråta igen. Han hade trott att han snabbt skulle komma över husets död, men den satt fortfarande som en stor tagg långt in i hjärtat. Han hade pratat igenom vad som hänt med Filip och Emma som också var ledsna, men deras värld snurrade snabbt och drog dem med sig, Kalle, Py, datorspel, utmaningar i skolan och en massa annat. De tänkte inte så mycket, men det gjorde Per, fastän han verkligen försökte glömma och inte hade öppnat dörren till vare sig skrubben eller arbetsrummet efter det att redieringspatrullen lämnat huset.

Det blev inte bättre av att han skämdes för att han inte hade stått upp för huset. Hur kunde han förneka att han och huset hade en personlig relation? Tre gånger förnekade han huset. Han tyckte att han gjorde rätt då, men det var en klen ursäkt nu för att han vägrat kännas vid sin bäste och käraste livskamrat.

Det fanns inget sätt att gottgöra det han gjort. Ingen att be om förlåtelse.

Per lät farmors spellista ”Get Back” rulla med gamla godingar och tänkte på vad som hänt den där kvällen när raderingspatrullen installerade om operativsystemet.

I believe in angels, something good in everything I see
I believe in angels
When I know the time is right for me
I’ll cross the stream, I have a dream
I have a dream, a fantasy

Varför hade inte huset hindrat installationen?

Det verkade som om den gick helt utan problem.

Varför kämpade inte huset emot? Var det som de hade tillsammans inget värt för huset? Var det bara Per som hade känt gemenskapen och livsglädjen när de var tillsammans? Var huset ett asocialt monster?

Per kände till minst ett halvdussin olika sätt som huset kunde ha begränsat installationen men när han var inne och undersökte systemet så såg han inga som helst tecken på något sådant.

Inga filer hade tagits bort av patrullen, som enligt ordern bara hade stoppat en enda process, förutom de som var kopplade till operativet. Enligt rapporten som Per fått hade den stoppade processen dragit en del processorkraft, kanske fem procent och lika stor del av minnet.

Men, Per uppskattade att huset borde ha använt minst tio gånger så mycket.

Det var som om huset redan hade raderat sig själv.

Eller flyttat sig?

Han rusade in i skrubben och startade upp datorerna som stod där. De hade varit avstängda när raderingspatrullen kom. De bootade upp. Ingenting. Fan, ingenting där. Det hade varit en lysande ide, helt i stil med farmor.

Han gick vidare in till arbetsrummet och fällde upp farmors tio år urgamla laptop.

Sista chansen.

En skrothög.

Annonser