Relationer har karaktär och utvecklas i scener

En kultur gynnar vissa typer av berättelser. När kulturen och förutsättningarna ändras så ändras även de berättelser som lyfts fram.

Jane Austens kända romaner gavs ut mellan 1810 och 1820. De skrevs utifrån en viss samhällsordning och är populära även idag, men att Jane Austen skulle skrivit och givit ut ett äktenskapsdrama om en skilsmässa är svårt att tänka sig. Strindberg har knappt hundra år senare inga problem med att kritiskt granska sitt egetet äktenskap.

Över tid omvärderas relationer, till exempel ett familjeliv, både till sin kulturella representation i populärkulturen, som den beskrivs i samhällskritisk litteratur, och hur den faktiskt fungerar i det verkliga vardagslivet. Förändringarna kommer att fortsätta och vem vet vad en familj är om 50 år? Troligen finns det då många fler familjeformer, i fortsatt förändring, som kompletterar dagens, och som har utvecklats ur gårdagens.

Vad som är norm och normbrytande är inte lätt att säga. Inte i dagsläget och troligen inte heller om 50 år.

När det gäller fiktion så är varje norm en potentiell källa till konflikter.

En karaktär är unik och har egenskaper. Det gäller även för en relation. Författaren kan utforska den och bygga upp ett bakplan som kommer att göra relationen mer trovärdig i berättelsen. Det är viktigt eftersom relationer är viktiga för berättelsen.

Drama is essentially relational. It is rarely about people alone, but mostly about people who interact with others, influence others and who are changed as a result of this interaction. Without dynamic relationships, characters can become bland and uninteresting. It is the conflict and contrasts that provide drama between characters, and prove that relationships can be just as compelling and memorable as any individual character.  (Seger, s. 119)

Författaren kan ställa frågor för att få en tydligare bild av relationen.

  • Hur länge har den funnits?
  • Hur växte den fram?
  • Var möttes de?
  • Vad eller vem förde dem samman?
  • Uppfattar alla som är inblandade relationen på samma sätt?
  • Varför vill de inblandade delta i relationen.
  • Vad har de inblandade för mål med relationen.

(Seger, s. 118)

Vi kan ställa frågor som motsvarar dem vi ställde för att se romanfigurernas egenskaper:

  • Vilka inre och yttre faktorer karakteriserar relationen?
  • Fysisk?
  • Intensiv?
  • Intim?
  • Respektfull?
  • Dynamisk?

Fler frågor att ställa:

  • Finns det en eller flera konflikter mellan karaktärerna i relationen?
  • Uttrycks konflikten i handling, attityder eller i värderingar?
  • Har karaktärerna potential att förändra varandra?
  • Förstår läsaren varför just dessa individer finns i relationen?
  • Är det tydligt hur de påverkar varandra?

Relationer mellan olika typer av karaktärer

Varför hjärta och smärta? Vilka andra brännheta ämnen finns?

  • Personliga trauman som läsaren kan identifiera sig med är ett sätt att beröra. Exempel är berättelser om krig och övergrepp.
  • Kusliga miljöer och situationer kan lyfta fram dolda och djupa rädslor.
  • Vackert språk och estetik kan påverka starkt men kräver en känslighet hos läsaren.

Hjärta och smärta är ett säkert kort för att ge läsaren en känslomässig upplevelsestöt, men varför är det så? En anledning är att sociala resurser är delade och att vi behöver dem. Utan andra är vi inte människor. Vi behöver identitet och bekräftelse.

”When human beings love they are out to get something. They also try to give something, and this double aim makes love more complicated and food or sleep. It is selfish and altruistic at the same time, and no amount of specialization in one direction quite atropies the other” (Forster, s. 58).

En annan ledtråd kan vara att många läser romaner för att identifiera sig med någon eller något. Få av oss har rånat en bank, råkat kliva på planet som kraschade högt uppe på fjället eller har modigt räddat en grupp nödställda. Däremot har vi alla upplevt förälskelse, blivit svikna och lämnade.

 Relationerna utvecklas i scener

Relationer utvecklas i scener och scener som innehåller relationer som utvecklas är intressanta för många läsare.

Några tips för att skriva en berörande scen med en relation, anpassade från Tollström (s. 53):

  • Utgå från det övergripande dramatiska syftet med scenen
  • Utgå från agenda, yttre och inre drivkrafter hos karaktärerna i relationen – vad vill de uppnå, vad vill de dölja, hur tänker de sig att utveckla relationen.
  • Utgå från relationens historia och hur karaktärerna känner för varandra. Karakterisera relationen (intensiv, dynamisk, kärleksfull …). Vad finns det för inbyggda konflikter?
  • Använd miljön, kroppsspråk och dialog för att gestalta relationen, dess konflikter och hur den utvecklas.
  • Vad är det värsta som kan hända i relationen?
  • Vad är det mest oväntade som kan hända?
  • Hur vill du som författare att relationen ska utvecklas under scenen?

Finns det en cliff hanger kopplad till relationens utveckling?

Annonser