Meningar

Ord sätts samman till meningar.

Prose (2006, s. 39) försöker beskriva när en mening blir vacker. Hon ger ett flertal exempel av Virginia Wolf, Philip Roth och andra och fastän hon medger att det inte går att kvantifiera eller sätta upp regler för meningar pekar hon på en faktor. En mening bör tydligt och klart berätta det den ska med ett så få ord som möjligt. Inget ord ska kunna tas bort. En annan faktor som hon lyfter fram är grammatiken. Författaren som skapar sin egen grammatik riskerar att skaka om läsaren i onödan. Att följa grammatiken etikettregler låter läsaren fokusera på rätt saker. Rytm är viktig och även vad hon kallar kadens (i analogi med tonföljd inom musiken). Hennes tips är att läsa texten högt och lyssna på hur den låter, snarare än på vad den försöker säga (ibid. s., 56).

Om Philip Roths meningar skriver hon så här:

[H]ow energetic they are, how they differ in length, in tone, in pitch, how rapidly and seamlessly they shift from explanatory to incantatory, from inquisitive to the rhethorical to the reportal (ibid., s. 49)

Här kommer ett exempel med meningar av olika längd, översatt från  Gary Provost. Hur skulle du förbättra textens rytm och melodi?

Den här meningen har sex ord. Ytterligare sex ord kan läggas till. Meningar med sex ord är bra. Men många i rad blir monotont. Lyssna på hur de låter tillsammans.  Texten börjar nu att bli tråkig. Något verkar ha hakat upp sig. Örat kräver mer omväxling än så.

Lyssna nu.

Jag varierar meningslängd och skapar musik. Musik. Texten svänger. Har en behaglig rytm, en melodi, harmoni.

Jag använder korta meningar

Och så använder jag meningar som är av typisk medellängd, eller lite längre.

Men ibland, när jag är säker på att läsaren är utvilad så engagerar jag med en mening som är riktigt lång, en som glöder av energi med kraften hos ett crescendo, mullrandet av trummor, skrällen av en symbol som säger lyssna på det här, det är viktigt.

Meningar sätt i sin tur samman till stycken och inte heller för dem finns det accepterade regler som gäller alltid och överallt. Stycken kan ses som minikapitel med en viktig inledning, ett innehåll och en avslutning som får läsaren att genast börja vilja läsa nästa stycke. Styckesindelningen styr hur läsaren andas mentalt under läsningen (Prose, 2006, s. 66).

The breaking up into paragraphs and the punctuation have to be done properly but only för the effect on the reader. A set of dead rules is no good. A new paragraph is a wonderful thing. It lets you change the rythm, and it can be like a flash of lighting that shows the same landscape from a different aspect. (Isaac Babel citerad av Prose, 2006, s. 63).

Det kortast möjliga stycket består av en enda rad. Et så kort stycke kan användas för att brutalt trycka fram ett budskap men används det i onödan eller för ofta stör det läsandet.

Det är en allmänt erkänd sanning att en ogift man som äger en stor förmögenhet måste vara i behov av en hustru. (Första meningen ur Stolthet och fördom av Jane Austen)

Likaså suckar läsaren när sida efter sida är fylld från vänster till högermarginal med text utan indragningar för stycken. Gabiel Marquez första stycke i romanen Hundra år av ensamhet sträcker sig över en och en halv sida.

Annonser