Mall för analys av visa och inte berätta

Det går att metodiskt träna upp sig i att se skillnaden mellan att visa och berätta och det är en del av en författares träning att lära känna sin egen stil. Skillnaden mellan att visa och berätta är inte alltid så stor i enstaka formuleringar, men den växer sett över en längre text. Framför allt ger gestaltningen författaren mycket större möjligheter att skapa en bättre läsupplevelse. Att tränga in i en text kräver träget arbete med en metod som ger snabba resultat är att visualisera romanen i ’bilder’ genom att läsa texten, försöka visualisera den, läsa och försöka visualisera igen ända tills texten känns som ens egen. Vilka bilder har skapats då i texten som analyseras? Är de tydliga? Detaljrika? Engagerande? Är det för mycket ’text’ och för få ’bilder’?

Nästa fråga är hur det som valts ut presenteras. Ges läsaren chansen att vara delaktig, att gå på en upptäcksfärd i författarens värld? Sker gestaltningen påståendebaserat och slutet, eller bildlikt i episoder som är öppna så att läsaren kan fylla i detaljerna.

Om det finns uppenbart berättande avsnitt, kan de motiveras av effektivitetsskäl?

Släpps läsaren in i berättelsen eller är det en kanske en alltför reflekterande, utredande text som stänger ute? För personlig? För ensidig?

Finns det text som både visar och berättar samma sak? Är texten överlastad?

På vilket avstånd skildras berättelsen? Är det på så långt avstånd att det blir ett berättande snarare än ett visande? Eller är det så nära att läsaren tappar greppet om helheten?

Används unika karaktärers sätt att uttrycka sig för att visa?

Används bilder/metaforer/symboler så att läsarens föreställningsförmåga premieras?

Finns dessa ord och uttryck som indikerar berättande text?

  • Vanliga ord i berättande – ”därför att”, ”för att [och ett verb]”, ”bestämde sig för”, ”när”, ”vilket innebar att” och ”försökte”.
  • Styr handling –”när”, ”då”, ”före”, ”efter”, ”innan”, ”genom att”, ”eftersom”, ”före det att …”.
  • Distanserande – ”hörde”, ”såg”, ”kände”, ”tänkte” och ”undrade”, ”kunde se…”, ”såg ut att …”, ”verkade …”, ”visste”, ”trodde”, ”insåg”, ”förstod …”, ”hoppades …”, och ”undrade …”, ”kände …,” ”med [känsla] …”, ”fylld av [känsla]…”
  • Opreciserande – ”några”, ”någon annan”, ”lite”, ”bra”, …
  • Motiverande – ”när…”, ”då …”, ”därför att ….”.
  • Passiv meningsbyggnad – ”bli [och ett verb]”, ”genom att … ”.

Adverb som berättar? Till exempel argt, långsamt, ovanligt, mycket, lite, ofta, bra och inte.

Annonser