Mall för analys av beskrivningar

Kunskaper om analys innebär kunskaper om syntes och vice versa. Läsande ger kunskaper om skrivande och som författare läser du på ett nytt sätt. Som författare ger analysen en anledning och motivation till att studera sin text ytterligare en gång och med stor sannolikhet överraska sig själv och hitta möjliga förbättringar.

Med beskrivningar menar vi här text som berättar och visar vad och hur något är. En mycket allmän definition och det vi främst är intresserade av är hur texten visar upp hur något är, hur den skapar en alternativ representation av det den beskriver. Data, listor av fakta, synopsis, eller en minimal fabel är inte fokus här, inte heller innehållets dramaturgi (dramatisk kurva, karaktärsutveckling …). Däremot är beskrivningar på meta-nivå av innehållet intressanta. Berättelsen kan till exempel likna sig själv med ett äventyr eller en resa.

Ur bakplanet väljs det som författaren tycker är viktigt och vill formulera på sitt eget sätt. De första frågorna är om detta val gjorts så att läsaren får en tillräcklig inblick i bakplanet? Eller, ges det för mycket information som överbelastar texten?

En övergripande analys göras som ett sätt att bekanta sig med texten. Om texten är lång kan frågorna besvaras per scen. Vi börjar med några uppvärmningsfrågor:

  • Vilka beskrivningar och meta-beskrivningar kan identifieras?
  • Vad beskrivs (miljö/scen, handling, karaktärer, inre tillstånd, händelser, dramatik, tid, dialog, och idéer eller något annat)?
  • Vilka typer av beskrivningar (adjektiv, metafor, tunnelseende …)?
  • Detaljnivå på beskrivningar? Ordrika och målande eller karga och fåordiga? Är beskrivningarna sensoriskt grundade eller mer abstrakta (konkretiseringsnivå). Grad av realism?
  • Ur vems perspektiv görs beskrivningarna? Påverkar det perspektivet beskrivningarna, till exempel med dialektala uttryck?
  • Estetik? Ger beskrivningarna en estetisk upplevelse från till exempel rytm eller kontrast?

Miljöbeskrivning / scen

  • Tillför beskrivningen något till; dramat, tidsuppfattning och tempo, förståelsen av karaktärer, relationer och/eller läsarupplevelsen på något sätt?
  • Abstrakt beskrivning? Katalog av karakteristika? Yvigt språk, där författaren skriver mycket i stället för precist?
  • Smälter detaljerna i beskrivningarna av platsen ihop till en enhet? Skapas en stämning? Spänning? Väcks ett intresse?

Beskrivning av tid

  • Beskrivs tidsförlopp direkt (”Det var en gång …”) med hjälp av adjektiv, adverb, metaforer eller på annat sätt?
  • Beskrivs tidens gång (!) indirekt via karaktärernas beteende?

Dialogbeskrivningar

  • Framträder talarnas perspektiv, stämning, rytm, och/eller kontrast i enskilda meningar och i dialogen som helhet.
  • Används verb som sticker ut, eller andra tekniker i sägessatser? ”, sade han”.
  • Finns det meta-beskrivningar av dialoger?

Karaktärsbeskrivningar

  • Beskrivningar av inre tillstånd (känslor, personlighetsdrag, inre drifter, motiv)?
  • Beskrivningar av yttre attribut?
  • Beskrivningar av externa faktorer?
  • Abstraktioner? Katalogisering?
  • Speglas karaktären i hur den uppträder och talar (språkläge)?

Beskrivningar av händelser

  • Vilka förändringar sker i texten och hur illustreras de av händelser?
  • Används verb? Adverb?

Beskrivningar av idéer och information

  • Hur beskrivs information och idéer i texten? Hur framträder till exempel textens tema och karaktärernas världsbilder?

Med all denna kunskap om textens beskrivningar är det läge att gå på djupet. Hur görs gestaltningen och hur tillämpas mantrat ”Visa, inte berätta?”. Se separat analys i ett annat avsnitt.

Analys av gestaltningen

Vi fyller på med några frågor runt gestaltningen

Här är några övergripande frågor att utgå från:

  • Gestaltas miljöer? I så fall varför och hur? Träden stod som spön i backen.
  • Gestaltas händelser? I så fall varför och hur (via vadå)?
  • Gestaltas karaktärer (fysionomi, beteende, karaktär, värderingar)? I så fall varför och hur (via vadå)?
  • Gestaltas relationer? I så fall varför och hur (via vadå)?
  • Gestaltas känslor? I så fall varför och hur (via vadå)?
  • Gestaltas sinnesintryck? I så fall varför och hur (via vadå)?
  • Gestaltas handlingar och aktiviteter? I så fall varför och hur (via vadå)?
  • Formuleras dialogen så att den gestaltar (via vadå)?

Analysen kan utföras på olika nivåer i texten; till exempel genom att studera ordval, dialoger, bilder, de upplevelser som skapas hos läsaren, och på tema och berättelsenivå.

Analys av ord och uttryck

  • Är beskrivningarna målande, detaljrika, informativa, uttömmande? Många adjektiv och adverb? Används verb för gestaltning?

Analys på dialognivå

  • Finns det dialoger i texten och används de i så fall för att lyfta fram karaktärsegenskaper och andra läsarupplevelser?

Analys på bildnivå

  • Används bilder/metaforer/symboler för att beskriva? Hur mycket är underförstått och vad måste läsas mellan raderna i gestaltningen?

Analys på upplevelsenivå

  • Varför berättas på ett visst sätt på vissa ställen i texten? Varför och vilken stämning skapas av de händelser, detaljer, teman som har valts ut? Varför och vilken stämning skapas av de bilder/metaforer/symboler som används?
  • Får läsaren upplevelser på sensorisk, känslomässig, intellektuell, social, kontextbaserad nivå, eller upplevelser av praktiskt handlande?
  • Tonen? Är det samma ton texten igenom eller skiftar tonen, byts tonarten? I så fall – var, varför, hur? (Malmsten, s. 150)
  • Är det långrandigt och tråkigt?

Analys på temanivå

  • Används bilder/metaforer/symboler för att koppla det som sker och beskrivs i texten till det underliggande temat? Väljs de så att läsarens föreställningsförmåga premieras?
Annonser