Drama som konflikt i scener

En första kommentar är att scener är ett bra sätt att dela upp en text för att analysera den eftersom de är begränsade i tid, rum händelser och antalet karaktärer som deltar.

Varje scen har sin egen dramaturgi som bör vara anpassad för det författaren vill förmedla. Vissa nyckelscener är viktiga än andra, men alla scener ska bidra till dramat.  För jaktscener, slagsmålsscener, scener med stora viktiga beslut, avrättningar och där det sker naturkatastrofer kommer dramatiken av sig själv. Det viktiga för författaren är att addera en känslomässig komponent (Bell, 2011b, s. 111-124). Romantiska scener bör inte bara vara roasaskimrande, något mörkt ska finnas vid horisonten för att den ska bidra till dramatiken. Humor kan ha två olika funktioner, dels kan drama och lidande maskeras som svart humor och dels kan humor behövas för att släppa på trycket så att inte allt blir för eländigt. Livet innehåller både ont och gott, sorg och lycka, humor och hat. Det måste även en realistisk berättelse ur verkligheten göra. Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams inleds med en scen där hjälten Arthur kastar sig ner framför sitt hus för att hindra det från att rivas när en motorväg att byggas. Några minuter senare raderas jorden ut för att ge plats för en intergalaktisk motorväg.

Bulldozerföraren, som är en släkting i rakt nedstigande led till Djingis Khan, även om det var svårt att se:

De enda spåren hos Mr L. Prosser av hans mäktige förfader var det kraftigt markerade bukpartiet och en viss förkärlek för pälsmössor.  … Mr Prossers mun öppnades och stängdes och hans huvud fylldes av oförklarliga men ytterst tilltalande visioner av Arthur Dents hus kringvärvt av lågor och Arthur Dent själv springande bort från den rykande ruinen med minst tre kraftiga spjut stickande ut ur ryggen. Mr Prosser besvärades ofta av sådana syner och dom gjorde honom mycket nervös.  / (Liftarens Guide till Galaxen, D. Adams, s. 12)

En typ av scen som Bell (ibid,) speciellt varnar för är när karaktärer sitter ner och pratar med varandra, mysigt, lugnt sansat, som vi alla tycker om att göra då och då (sit-down scene). Konflikt och känslor måste finnas med för att läsaren ska engageras. Vilka scener i romanen kan karakteriseras som mysprat? Hur kan drama och känslor adderas? Vilka karaktärer kan bidra med dramatik? Finns det yttre händelser som kan hota?

Se mer om handlingen i för av scener i avsnittet ”Handlingen om”, här kompletteras med några funderingar och tips om dramatiken i scener.

Två möjliga sätt att skapa dramatik är att

  • Utnyttja en generell konflikt, som alla kan identifiera sig med. Överlevnad är en sådan typ av konflikt. Huvudpersonen kanske hotas till livet.
  • Bygga upp en konflikt i en viss situation där läsaren kan tänkas reagera på ett visst sätt på. Det som kan vara en konflikt för en ung flicka är det kanske inte för en gammal man. Om läsaren inte har någon speciell egenskap eller kunskap som utnyttjas så måste konflikten byggas upp för att bli begriplig . En huvudperson som vägrar köpa tomater på torget är inte en dramatisk situation om det inte är känt att han är drabbad av torgskräck. Kanske måste begreppet torgskräck och dess effekter också klargöras för att konflikten ska gå att förstå.

Konflikter och dilemman kräver att författaren är något av en sadist som anpassar eländet så att det blir så hemskt som möjligt för karaktären.

”I blithely make them confront theit worst fears. I rope them to companions who will make the situation intolerable. I find their fault lines and jemmy them relentlessly. It’s wicked to wish that on people in real life, but absolutely right for stories. ” (Morris, s. 22)

Georges Polti utgick 1916 från grekiska och andra äldre texter och föreslog följande lista på 36 dramatiska situationer:

Bön om befrielse, Befrielse, Brott och hämnd, Blodshämnd, Förföljelse, Hemsökelse, Offer för olycka eller illdåd, Revolt, Djärvt föredrag, Bortrövande, Gåta, Att nå sitt mål, Familjehat, Rivalitet inom familjen, Äktenskapsbrott med mord, Mentalsjukdom, Ödesdiger obetänksamhet, Omedvetna kärleksbrott, Mord på okänd släkting, Att offra sig för ett ideal, Att offra sig för en närstående, Allt offras för en lidelse, Nödvändigheten att offra en älskad, Rivalitet mellan en överlägsen och en underlägsen, Äktenskapsbrott, Brottslig kärlek, Upptäckt av en älskads vanära, Förhinder av kärlek, Att älska en fiende, Ärelystnad, Konflikt med Gud, Oberättigad svartsjuka, Misstag (felbedömning), Ånger, Återfinnande av en förlorad, Förlust av en älskad.

Är berättelsen dramatisk? Kan den göras mer dramatisk?

En metod utgår från karaktärerna och letar upp huvudperson, huvudantagonist, hjälte och hjälpare. När dessa är identifierade klassificeras de situationer de är inblandade i som antingen anslag, presentation, vändning, eller klimax (huvudvändpunkt). För en i huvudsak linjär berättelse med bakåtblickar och tillbakablickar kan en tidslinje konstrueras för berättelsen, se figuren nedan.

Drama 1Figur Händelser med olika intensitet inbäddade i scener utplacerade på en tidslinje.

Analysen kan också utgå från dramatiskt viktiga scener och händelser som identifieras och placeras ut på tidslinjen samtidigt som de graderas i intensitet efter hur de påverkar läsaren. Därefter listas deltagarna i respektive scen och vad som händelser. Då borde det också vara klart vem som är hjälte, antagonist och andra huvudpersoner och vilka problem de har.

Med en strukturerade analysen är det (relativt) enkelt att identifiera problemen. Om det saknas delar ur ett dramaturgiskt perspektiv är det dags att verkligen ta sig en funderare om arbetet är på rätt väg. Att göra något åt dem nästa, troligen betydligt svårare problem. Förhoppningsvis kan alla karaktärer och element i den dramaturgiska grundstrukturen identifieras och arbetet gå vidare med sådant som att bygga på eller montera ner beskrivningar, stärka eller tona ner kontraster och justera formuleringar. Johnson 2015, s 118) ger några förslag på övergripande frågor som kan leda författaren på rätt väg:

  • Visst introduceras huvudpersonernas dilemma redan i första scenen? Samtidigt som det redan då görs klart vad som står på spel?
  • Går det att formulera ett antal frågor om hinder och dilemman som leder läsaren från berättelsens start till slutet?
  • Är det i varje scen tydligt vad var och en av karaktärerna där vill, behöver och lider av?
  • Blir hindren större allt eftersom och ökar dramatiken i berättelsen? Hänger fabel och intrig ihop?
  • Svarar berättelsen som helhet mot det löfte som författaren gav i början av berättelsen?

I nästa avsnitt expanderar vi frågorna till en analysmall.

Annonser