Blir den refuserad?

Där hänger på boklådsfönstret
en tunnklädd liten bok
Det är ett urtaget hjärta
som dinglar där på sin krok.
/August Strindberg

Alla författare vill bli lästa och autostradan för att bli läst går via de stora förlagen med duktiga lektörer och marknadsföringsresurser. Tyvärr är det lika svårt för en debutant få ge ut på ett av de stora förlagen (Albert Bonnier, Norstedts, Wahlström och Widestrand, Piratförlaget) som det är för en kamel att ta sig igenom ett nålsöga.

Men det finns många andra förlag. Har du valt det rätta för din roman? Är du desperat nog kan du ge ut den själv med det finns ett problem och det är att locka läsare och konkurrera med de stora förlagens ständigt snurrande publiceringsprocesser och breda kontaktnät med media. Att gå sin egen väg kräver ett gott fotarbete.

För att få sin roman utgiven och för att få läsare måste romanen hitta rätt i en mängd kriterier, till exempel. ligga rätt i tiden och handla om något där det finns läsare. Den måste också vara välskriven. Hantverket måste vara väl genomfört.

I den här handboken finns analysmodeller som kan användas för att testat av hantverket.

Var medveten om marknadsläget
Ha tur.
Ha mera tur.
Ha alltid tur.
/Ian Rankin

Ett sätt att verifiera att du är på rätt väg är att kontakta en frilansande lektör. Om du gör det så tänk igenom vad du vill ha ut av det arbete som läggs ner. Är huvudmålet att bedöma om manuset kan sälja, identifiera svaga punkter och ge förslag på hur de kan åtgärdas eller att få tips om hur du ska utvecklas som författare?

En sammanställning av några viktiga punkter som tas upp separat på andra ställen i handboken:

  • Finns det en genre för din roman? Håller sig romanen till den genren?
  • Finns det ett tema, en ide som går att beskriva på några få rader? Sticker den ut eller är romanen en kopia av någon annan? Finns det ett tydligt dilemma eller en konflikt/motstånd?
  • Dras läsaren in i romanen ända från början? Hur? Det får inte börja tråkigt, rörigt eller vagt.
  • Kommer läsaren att identifiera sig med en av huvudpersonerna och bry sig om denne? Med antagonisten? Vad är det som driver karaktärerna? Hur utvecklas de? Beter de sig konsekvent och logiskt? Behöver bifigurer utvecklas från skiss till personligheter som bidrar till berättelsen?
  • Berättas scenerna av någon anledning som och driver handlingen framåt? Hur utvecklas karaktärer av det som händer i scenerna? Vilket dilemma presenteras i respektive scen?
  • Är romanens ”värld” trovärdig? Med detaljer som grannar, vänner, jobb, måltider, handling, ett vardagsliv? För mycket sex eller våld? Visas i stället för berättas? Går det att hänga med i vem som är berättaren?
  • Är det en berättelse med en tydlig dramatisk kurva?
  • Hur blir läsaren överraskad under läsningen? Vilka känslor väcks var i berättelsen?
  • Är tidsflöden logiska och används platser konsistent så varken tidsresor eller teleportering behövs?
  • Ger slutet ett mervärde i romanen?
  • Är språket
    • Effektivt (inga onödiga lite, nästan, kanske, verkligen, liksom, ju),
    • Precist (den bästa synonymen i stället för långa haranger av adjektiv eller adverb) och
    • Visande i stället för beskrivande (inget distanserande med ”hörde han”, ”såg hon”)?
    • Normerat (inga onödiga utropstecken, inga parenteser, inga kursiveringar
  • Vad kommer läsaren att få ut av att läsa boken? Varför är den värd flera hundra kronor och tio timmar av deras tid?
  • Se till att texten är redigerad så långt att lektören inte måste dechiffrera den.

”Hur våldsamt det skrivna ordet kan vara, förstod jag inte förrän jag fick min första recension, ett slag värre än det klasstryk jag fick bakom en lada i Måläng när skolbussen var försenad.” (Malmsten, s. 181)

Annonser