Analys av stil och språk med exempel

Den grundläggande frågan är vad syftet är med analysen.

För att ytterligare precisera analysen är det bara det ”som har skapat en stilistisk egenskap, en effekt, som är intressant att utreda, annars blir det en rent språklig beskrivning.” (Lagerholm, s. 233).

Vad utmärker en bra stilanalys (Lagerholm, s. 237)?

  • Korrekt
  • Allsidig
  • Förklarande – funktioner hos stilmarkörer ska förklaras
  • Bekräftande – de stildrag som hittas ska relateras till stilmarkörer i texten
  • Anpassad till materialet
  • Öppen för intuition, känsla och kreativitet
  • Illustrerande – exemplifiering från texten
  • Organiserad

Följande förslag till sekvens för att bygga en stilanalys är en reducerad kombination av förslagen av Cassier ( s. 187-212) och Lagerholm (s. 239-244):

  • Presentation– allmänt om materialet. Diskussion av genre.
  • Pragmatik och Kontext – sändarens syfte? Sändarens roll? Sändarens förhållande till ämnet? Plats och tid? Mottagarens roll och mål? Relation till sändaren?Ämne? Tema? Motiv? Intertextualitet? Berör texten? Agiterande text? Uppnår texten sitt syfte? Vem tjänar på om den gör det?
  • Fonetisk-fonologisk-grafematisk nivå – egenheter i ljud eller stavning? Rim? Allitteration? Något speciellt med skiljetecken och typografi?
  • Morfologi – egenheter i stavning, böjning och ordbildande? Används ska eller skall? Tar eller tager?
  • Ord – avviker ordvalet på något sätt? Kontextbundna ord? Värderande ord? Orden styrka, precision, konkretisering, sammansättningar? Facktermer? Låneord? Nybildade ord?
  • Ordklasser – nominal eller verbal text? Är adjektiven nödvändiga?
  • Syntax – meningslängd? Många meningsfragment? Typ av språkhandlingar? Hantering av fundamentet? Hantering av bisatser? Ellipser? Precision? Komplexitet? Koncentration?
  • Komposition och textbindning – typ av disposition? Vems perspektiv? Kompositionseffekter som inledning som står ut, stegring eller kontraster? Satskopplingar? Konnektiver? Inferenser?
  • Stilelement och Stilfigurer – typer som används? Nyskapande? Täthet, position och kombinationer av troper och figurer? Effekter av dessa? Stilaxlar?
  • Semantik och lexikon – abstraktionsgrad/konkretiseringsgrad hos texten? Ordval i förhållande till stilnivå och stilvalör?
  • Sammanfattande stilbeskrivning – systematisk genomgång av analysens resultat. Presenterad utifrån analysens mål och det som uppfattas som viktigt i analysresultaten. Ett visst mått av subjektivitet är oundvikligt. Välj ut det viktigaste, sammanfatta och formulera slutsatserna i en stilbeskrivning.

Cassier varnar för arbetsmängden en fullständig stilanalys innebär. Den är möjlig att göra på en tjock roman men det kommer att ta sin tid:

”Att analysera en roman i tre delar är mindre lämpligt om du inte söker efter ett livsverk att fullborda.” (Cassier, s. 187)

Cassier varnar för arbetsmängden en fullständig stilanalys innebär. Den är möjlig att göra på en tjock roman men det kommer att ta sin tid:

”Att analysera en roman i tre delar är mindre lämpligt om du inte söker efter ett livsverk att fullborda.” (Cassier, s. 187)

 

Exempel på stilanalys

Här följer ett exempel på en stilanalys enligt mallen i föregående avsnitt. Texten är hämtad från romanen ”Huset” av Håkan Gulliksson.

[1] Planlösningen av huset som är till salu är en kopia av Pers eget, bara spegelvänt. En stor skillnad är att köket, korridoren och det större badrummet är helt nyrenoverade. Nya ekluckor, nykaklat, glänsande krom och blänkande svarta ytor. Effektfullt, speciellt jämfört med Pers hus som till större delen är i ett slitet originalskick med mer patina än färg på många ställen.

[5] Antalet sensorer som ingick i grannhuset för drygt fyra miljoner nämndes inte.

Tanken på sensorerna väckte sorgen och Per började gråta igen. Han hade trott att han snabbt skulle komma över husets död, men den satt fortfarande som en stor tagg långt in i hjärtat. Han hade pratat igenom vad som hände med Filip och Emma som också var ledsna, men de hade så mycket annat som snurrade, Kalle, Py, datorspel, utmaningar i skolan och en massa annat. De tänkte inte så mycket. Det gjorde Per.

[11] Han hade försökt att glömma och hade inte öppnat dörren till vare sig skrubben eller arbetsrummet efter det att rederingspatrullen lämnat huset.

Det blev inte bättre av att han skämdes så för att han inte stått upp för huset. Hur kunde han förneka att han hade en personlig relation med det? Tre gånger förnekade han huset. Han tyckte att han gjorde rätt då, men det var en klen ursäkt för att han vägrat kännas vid sin bäste och käraste vän.

 […]

[16] Per tänkte på vad som hände den där kvällen när raderingspatrullen installerade om operativsystemet.

Varför hade inte huset stoppat installationen?

Det verkade som om den gick helt utan besvär.

[20] Varför kämpade inte huset emot? Var det som de hade tillsammans inget värt för huset? Var det bara Per som hade känt gemenskapen och livsglädjen när de var tillsammans? Var huset ett asocialt monster?

Per visste om minst ett halvdussin olika sätt som huset kunde ha hindrat eller begränsat installationen men när han var inne och undersökte systemet så såg han inga som helst tecken på något sådant.

 [26] Inga filer hade raderats av patrullen som enligt ordern bara hade stoppat en enda process förutom de som var kopplade till operativet. Enligt rapporten Per fått hade den stoppade processen dragit en del processorkraft, kanske fem procent och lika mycket av minnet.

Men, enligt Pers beräkningar borde huset ha använt minst tio gånger så mycket.

[30] Det var som om huset redan hade raderat sig själv.

Eller flyttat sig själv?

Han gick in i skrubben och startade upp de gamla datorer som stod där. Ingenting.

[33] Han gick vidare in till arbetsrummet och startade igång farmors tio år gamla laptop.

Presentation

– allmänt om materialet. Analysens mål. Diskussion av stilart (genre). Abstraktionsgrad/ konkretiseringsgrad hos texten? Ordval i förhållande till stilnivå och stilvalör?

Utdraget är från en roman om ett smart hus och vi får följa husägaren Per efter att husets operativsystem och data har raderats.

Målet med analysen är att ge ett exempel på en stilanalys som så utförligt och precist som möjligt beskriva författarens stil.

Stildrag: Berättande text

Stilart / genre: Skönlitterär prosa, Science Fiction.

Stilnivå: Vardagligt språk.

Pragmatik och Kontext

– Sändarens syfte? Sändarens roll? Sändarens förhållande till ämnet? Plats och tid? Mottagarens roll och mål? Relation till sändaren? Ämne? Tema? Motiv? Intertextualitet? Berör texten? Agiterande text? Uppnår texten sitt syfte? Vem tjänar på om den gör det?

Platsen där handlingen utspeler sig är i en av huvudkaraktärerna, huset.

Tidsmässigt verkar berättelsen befinna sig i en nära framtid där ett smart hus har många sensorer.

Det finns en (intertextuell) koppling till Nya Testamentet. Per (Petrus) förnekar huset tre gånger. Huset raderas ut men gör inget motstånd. Per sörjer och grämer sig. Uppstår huset igen?

Per sörjer, gråter och grubblar. Även barnen är ledsna.

Fonetisk-fonologisk-grafematisk nivå

– egenheter i ljud eller stavning? Rim? Något speciellt med skiljetecken eller typografi?

På rad 5 anas en allitteration: ”Tanken på sensorerna väckte sorgen”.

Morfologi

– egenheter i stavning, böjning och ordbildande? Används ska eller skall? Tar eller tager?

Ord

– avviker ordvalet på något sätt? Kontextbundna ord? Värderande ord? Ordens styrka, precision, konkretisering, sammansättningar? Facktermer? Låneord? Nybildade ord?

Texten innehåller en hel det datortermer; sensorer, installation, systemet, filer, operativet, processorkraft, minnet, raderat, och laptop.

Precision: Laptop används i stället för dator, lite modernare även om dn är 10 år gammal.

Starkt ordval: Asocialt monster

Meningar

– Satsförkortningar, antalet bisatser, eventuella inskjutna satser påverkar hur vi uppfattar texten. Både dess läsbarhet och stil.

 

Kvantitativ analys

Med det som vi hittills modellerat kan vi systematiskt undersöka uppbyggnaden av texten ord, meningar enligt figuren och modellen ovan.

Ett verktyg är Lix- analys https://www.lix.se/ som ger några indikationer om författarens språk,

Antal ord med fler än 6 tecken (L)
Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M)
Andel långa ord (Lo = L / O * 100)

Läsbarhetsindex, ett sifferväde

< 30               Mycket lättläst, barnböcker

30 – 40           Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar

40 – 50           Medelsvår, normal tidningstext

50 – 60           Svår, normalt värde för officiella texter

> 60               Mycket svår, byråkratsvenska

Ordvariation

Type/token ratio (TTR):
Ordvariationsindexa (OVIX):
Ordvariationsratiob (OVR):

De index som LIX använder sig av definieras så här:

  • TTR: Innebär antalet unika ord; alltså om man ser till frekvensordlistan och ser vilka ord som bara använts en gång. Talet är procentuellt och visar på hur många procent av textens ord är olika.
  • Ordvariationsindexa (OVIX); Räknas ut genom att dela antalet unika ord med resultatet av 2 minus antalet ord delat med antalet unika ord: log(tokens) / log(2-(log(types) / log(tokens) vilket tar bättre hänsyn till textens längd än TTR.
  • Ordvariationsratiob (OVR); Räknas ut genom att dela antalet ord med antalet unika ord: log(types)/log(tokens) och är enklare att läsa ut än OVIX samt bättre än TTR i avseende på längd.

Om vi lägger in textexemplet ovan i lix-verktyget får vi ut följande information:

Antal meningar (M): 31
Antal ord (O): 431
Enligt www.ordraknare.se

Nyckelordsanalys:

huset             11 (2.6 %)
per                6 (1.4 %)
mycket          4 (0.9 %)
enligt             3 (0.7 %)
in                   3 (0.7 %)
bara              3 (0.7 %)
gick               3 (0.7 %)
pers               3 (0.7 %)
startade        2 (0.5 %)
inga               2 (0.5 %)

Enligt www.lix.se fås:

Frekvensordlista

som               17
han               16
hade              13
och                12
huset             11
det                 10
att                 9
var                9
en                  8
inte                7
de                  6
per                6

Enligt www.lix.se fås också:

Antal ord med fler än 6 tecken (L): 79
Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 13,9
Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 18,33
Läsbarhetsindex 32; ”Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar.

Ordvariation

Type/token ratio (TTR): 54,06 %
Ordvariationsindexa (OVIX): 62,81
Ordvariationsratiob (OVR): 89,86 %

Fyren av Virginia Wolf

För att få en referens kan jämföras med ett stycke ur Mot Fyren av Virginia Wolf:

Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 27,18  (13.9 föregående exempel)
Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 21,57 (18.33 föregående exempel)
Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo): 49; på gränsen till svår, normalt värde för officiella texter

Ordvariation

Type/token ratio (TTR) 54,68 % (54,06 % i föregående exempel)
Ordvariationsindexa (OVIX) 70,87 (62,81 i föregående exempel)
Ordvariationsratiob (OVR) 90,56 (89,86 % i föregående exempel)

Uppenbarligen är Virginia Woolfs text svårare att läsa, har fler långa ord, och framför allt längre meningar (dubbelt så långa).

Tröst av Alice Munro

För att få en ytterligare en referens analyseras ett stycke ur novellen Tröst av Alice Munro:

Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 12,12 (13.9 i första exemplet)
Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 17,23 (18.33 i första exemplet)
Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo): 29 (32 i första exemplet)

Ordvariation

Type/token ratio (TTR) 25,44 %
Ordvariationsindexa (OVIX) 67,89 (62,8 i första exemplet)
Ordvariationsratiob (OVR) 85,3 % (89,86 i första exemplet)

Alice Munros text ger liknande siffror som det första exemplet. Något lättare att läsa, kortare meningar och ord, beroende på index är varaitionrikedom i ordvalet något större eller mindre (mycket längre text).

Sammanfattning av LIX-analys

Om vi delar upp utdraget ovan i två delar ser vi att de skiljer sig åt:

Del 1 (fram till […]):

Antal meningar (M): 15

Antal ord (O): 230

Antal ord med fler än 6 tecken (L): 37

Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 15,33

Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 16,09

Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo): 31

Ordvariation:

Type/token ratio (TTR)      63,48 %

Ordvariationsindexa (OVIX)                  67,75

Ordvariationsratiob (OVR)                     91,64 %

 

Del 2:

Antal meningar (M): 16

Antal ord (O): 200

Antal ord med fler än 6 tecken (L): 42

Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 12,5

Andel långa ord (Lo = L / O * 100):         21

Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo):           34

Ordvariation:

Type/token ratio (TTR)                            60,5 %

Ordvariationsindexa (OVIX)                  58,47

Ordvariationsratiob (OVR)                     90,52 %

 

Ordklasser

– nominal eller verbal text? Är adjektiven nödvändiga?

84 substantiv  19,7 %
68 verb 15,8 %
28 pronomen 6,4 %

Proportionerna rimliga, lite åt lärobokshållet snarare än samtal enligt Lagerholm (s. 448-451). Däremot är procenttalen lite låga. Räknefel? Borde några ord inte räknas?

Första halvan av texten innehåller 23 adjektiv, andra halvan 5 stycken. Dialog och kortare rader förklarar en del av skillnaden men texten byter också karaktär från mer beskrivande till med handling.

Syntax

– meningslängd? Många meningsfragment? Typ av språkhandlingar? Hantering av fundamentet? Hantering av bisatser? Ellipser? Precision, komplexitet, koncentration?

Den genomsnittliga meningslängden är 13,9 ord vilket ger ett lättläst språk, i alla fall jämfört med Virginia Woolfs 27 ord per mening.

Texten består av två delar avskilda med […]. I del 2 är meningslängdenkortare men den genomsnittliga ordlängden längre, och texten är totalt sett något mer svårläst enligt LIX-indexet. Ordvaraiationen är något lägre i del 2, vilket tyder på en högre grad av upprepning.

Det är en stor andel frågor i andra delen vilket förstärker känslan av ältande.

De flesta fundamenten är korta, bara några få ord, en högertung text som inte koncentrerar information. Medellängden på fundamentet är bara 2,6 ord.

Precision: Inredningen preciceras på rad 2-3.

Komplexitet: Texten är enkel.

Koncentration: Rad 13-16 upprepar på flera olika sätt att Per förnekat huset. Låg koncentration, men förmedlar en känsla av att förnekandet är något viktigt för Per och för berättelsen.

Komposition och textbindning

Vad är det för typ av disposition? Vems perspektiv? Kompositionseffekter som inledning som står ut, stegring eller kontraster? Satskopplingar? Konnektiver? Inferenser?

En allvetande berättare följer Per i tredje person första delen av texten. Den delen har snarast en rumsdisposition. I den andra delen för Per en dialog med sig själv (associativ disposition).

Båda delavsnitten är utdrag ur en roman och börja in media res, utan att inledningen står ut.

Stegring: På rad 32 och 33 sker en stegring när Per går från rum till rum och letar. ”Gick in i och startade upp” … ”gick vidare in till .. och startade igång””. Även rad 13 och 14 där Per ältar bygger på upprepning på olika sätt av sveket mot huset.

Upprepning / Stapling: rad 13-16.

Flashback: rad 16.

Kontrast: Ett exempel är i början av texten, rad 1 till 5, där huset som är till salu jämförs med Pers hus.

Val av konnektiver som signalerar det logiska sambandet mellan satser är oftast i form av enkla ord som men, och, som, och när.

Mellan rad 5 och 6 fungerar associationen till sensorer som en satskoppling. De har också en tematisk koppling till det intelligenta huset.

Inferenser: Mellan rad 30 och 31 görs en slutledning via en inferens som läsaren också måste göra. Bisatsen ”Eller flyttat sig själv” är separerad från huvudsatsen vilket skapar en fördröjning och betonar inferensen.

En annan variant av satskoppling och fördröjning finns på rad 10 där bisatsen ”Det gjorde Per” frigjorts och därmed betonats.

Stilaxlar

– dimensioner för kategorisering och beskrivning av texter.

Stilelement och Stilfigurer

– typer som används? Nyskapande? Täthet, position och kombinationer av troper och figurer? Effekter av dessa?

Rad 1: Allusion, ”Per” alluderar på ”Petrus”.

Rad 1: Asyndes, ”det är” saknas.

Rad 2-3: Ökad precision i beskrivningen av huset som är till salu.

Rad 7: Personifikation, ”husets död”.

Rad 7: Stelnad metafor, ”Tagg långt in i hjärtat”.

Rad 9: Stelnad metafor, ”Mycket annat som snurrade”.

Rad 13-16: Låg koncentration.

Rad 14: Asyndes, ”och” saknas.

Rad 20: Besjälning, ”Varför kämpade inte huset emot?”.

Rad 20-21: Asyndes när fler ameningar inleds med ”Var”.

Rad 22: Starkt ordval, ”asocialt monster”.

Rad 33: Precisering, ”laptop”, hyponym till dator..

Sammanfattande stilbeskrivning

Systematisk genomgång av analysens resultat. Presenterad utifrån analysens mål och det som uppfattas som viktigt i analysresultaten. Ett visst mått av subjektivitet är oundvikligt. Välj ut det viktigaste, sammanfatta och formulera slutsatserna i en stilbeskrivning. Kommentera den upplevelse texten ger.

Annonser