Analys av dramat

I detta avsnitt formuleras ett antal frågor som när de besvaras ger en god uppfattning om dramatiken i texten. Frågorna kan också användas som kontrollfrågor när dramatiken ska drivas upp under författandet.

Vi utgår från frågebatterier i (Johnson, 2015 (s. 26, 57, 61, 67-68, 71, 75, 81, 100) och Brooks (2011, s. 218-219) kompletterade utifrån diskussionen ovan. Mallen bygger på en dramatisk kurva i fyra steg men den kan enkelt byggas på med fler vändpunkter eller varieras på andra sätt beroende på berättelsen.

Analysen inleds med ett kort referat av handlingen.

En första fråga att sedan ställa utgår från ett genreperspektiv på berättelsen:

  • Finns det genretypiska drag i dramatiseringen som berättelsen måste förhålla sig till? Hur gör den det?

Sedan har vi några frågor runt hur temat relaterar till dramat

  • Vad är berättelsens grundläggande konflikt? Löftet till läsarna.
  • Vad är temat? Är temat dramatiskt? Introduceras det i början och återkopplas till på slutet? Hur?
  • Vilken eller vilka frågor ställer fabeln? Är det dramatiska frågor? Relaterade till temat?
  • Vilken eller vilka övergripande frågor ställer intrigen? Är det samma frågor som visar sig i fabeln?

En strukturerad analys kan utgå från scener eller huvudkaraktärer:

  • Vilka är huvudkaraktärerna? Vilka är de dramatiska scener de delar i? När i berättelsen?
  • Vilka är de dramatiska scenerna? När i berättelsen? Vilka huvudkaraktärer kan identifieras utifrån dessa?

Hur startar berättelsen?

  • Finns det ett anslag som griper tag i läsaren? Ett lockbete (ett namn eller karaktärsdrag, något viktigt, bisarrt eller mystiskt, ett förebådande, ett berättarjag)? Vilka frågor formulerar berättelsen? En slående formulering på första sidan?
  • Vad gör hjälten och andra huvudpersoner innan den första vändpunkten?
  • Vad har hjälten och andra huvudpersoner att förlora?
  • Vilka inre demoner presenteras och hur spelar de roll i resten av berättelsen?
  • Vad står på spel för huvudkaraktärerna (protagonist och antagonist)? Hur visas det? Motiveras karaktärernas engagemang av konflikten de upplever? Hur ger intrigen karaktärerna tydliga dramatiska mål? Hur tvingas karaktärerna att ta ställning till djupare sanningar som berör läsare?

“Struggeling writers often introduce what’s at stake in their story as a statement.” (Johnson, 2015, s. 129)

  • Vilka antydningar om vad som kan komma att hända ges?
  • Beskriv början, mitten och slutet på det viktigaste dramatiska skeendet i öppningsscenen till din berättelse.
  • Hur förstärks dramatiken i slutet av öppningsscenen? Vad ger berättelsen för löfte till läsaren i det ögonblicket? Hur startas intrigen upp i öppningsscenen?

Allmänna omdömen:

  • Kan läsaren identifiera sig själv i dramat? Hur? Olika för olika läsare?
  • Formuleras dramat så kortfattat som möjligt? Används upprepningar?
  • Inte finns det väl beskrivande element i texten som förklarar vad som egentligen hände, eller vad författaren hade tänkt att läsaren ska tänka?
  • Övriga potentiella förbättringar för dramatiken

Första vändpunkten: Huvudkaraktärerna inser nu att de har ett problem. Hur visas det i berättelsen?

  • Är den första vändpunkten ungefär en fjärdedel in i berättelsen?
  • Varför och hur ändrar hjälten och andra huvudpersoner beteende och syn på situationen? Får läsaren veta mer eller mindre?
  • Vad skapar den för nya behov? Hur svårt är det att fylla dessa behov?
  • Vad är det som hindrar? Hur starkt är motståndet och hur visar det sig?
  • Varför sympatiserar läsaren med hjälten och/eller de andra huvudpersonerna i detta läge? Vad talar emot anatgonisten?
  • Hur byggs dramatiken på? Vilka hinder lägger intrigen ut? Bidrar varje scen till att utveckla dramat? Utvecklas karaktärerna alltefter som dramat fördjupas?

“To ensure that your story is advancing dramatically, identify how each scene or chapter is a clearly defined step. … Each chapter begins with a question, and the answer to that question sets up a question to be resolved in the next chapter.” (Johnson, 2015, s. 81)

Andra vändpunkten: Situationen förändras. Drastiskt. Vad innebär detta i berättelsen?

  • Kommer den efter ungefär halva berättelsen?
  • Vad avslöjar den andra vändpunkten för hjälten och huvudpersonerna respektive för läsaren?
  • Hur ändras situationen så att den till slut blir helt desperat och huvudpersonerna tvingas agera?
  • Hur ökar den förändrade situationen dramatiken och tempot i berättelsen?
  • Hur byggs dramatiken på? Vilka hinder lägger intrigen ut? Bidrar varje scen till att utveckla dramat? Utvecklas karaktären alltefter som dramat fördjupas?
  • Om texten är humoristisk används humorn för att öka kontrastverkan i de dramatiska ögonblicken eller desarmerar humorn dramatiken.
  • Hur påbörjar hjälten (och eventuellt andra huvudpersoner) sin attack?
  • Hur svarar antagonisten?
  • Hur visar sig hjältens inre demoner under första delen av attacken?
  • Verkar allt hopplöst innan den tredje vändpunkten?

Klimax: Till slut går berättelsen in i slutspelet. Vad innebär detta i berättelsen?

  • Är det ungefär en fjärdedel kvar av berättelsen?
  • Hur ändrar den sista vändpunkten förutsättningarna för huvudpersonerna?
  • Hur fullföljer hjälten (och eventuellt andra huvudpersoner) sin attack?
  • Hur svarar antagonisten?
  • Vem vinner och förlorar? Vad vinns och vad förloras?
  • Hur reagerar läsaren känslomässigt på sista sidan när dramat är över?
  • Hur blir slutet mer dramatiskt tack vare intrigen? Hur visas upplösningen i karaktärerna beteende? Hur visar hjälten att de inre demonerna tyglats?

Sammanfattning

Sammanfattningen återför resonemanget till utgångspunkten och utgår från huvudkaraktärer eller scener.

  • Huvudkaraktärer
  • Scener

Alternativ analysmodell

Här presenterar vi kort en alternativ analysmodell (Bell, 2011b, s. 253-257). Den sätter den modell vi presenterat i ett dramatiskt perspektiv. Modellens analyserar följande aspekter av romanen

  • Huvudpersonen – är det någon att tycka om?
  • Döden – vad står på spel? Är det värt att bry sig om?
  • Motståndet – starkt, skrämmande? Något som inte går att besegra så ltt?
  • Inledningen – Hur och när engageras läsaren? Inom två sidor? Första stycket? Första meningen?
  • Vändningen utan återvändo – är det trovärdigt och berörande?
  • Slutet – får läsaren njuta?
Annonser